Överbelastat livsbatteri = besvär och sjukdom

Att ha någon form av besvär med hälsan är idag mera norm än undantag.

Övervikt, diabetes, metaboliskt syndrom, förstoppad, diarré, ibs, ballongmage, halsbränna, trötthet, nedstämdhet, huvudvärk och en mängd andra besvär är en regelbunden del av mångas vardag. Varför är dessa besvär så vanliga? 

Ett sätt att se på det är att likna vår kropp vid ett uppladdningsbart batteri. Vill vi fungera på 100% så gäller det att ha en balans mellan hur mycket vi laddar ur batteriet och hur mycket vi laddar ur det varje dygn. Vad händer när vi regelbundet belastar vårt inre livsbatteri mer än vi laddar upp det?

Effekter av lågt livsbatteri

• Mindre energi och fokus, ökad trötthet.
• Sämre humör, mindre sociala.
• Sänkt immunförsvar, oftare sjuka.
• Långsammare reparation av skada och återhämtning efter träning.
• Kroppen bryts ned snabbare.
• Sämre matsmältning.
• Minskad sexlust.

Ett vanligt batteri som är helt urladdat kan vi enkelt ladda upp igen. För oss kan det där i mot innebära att kroppen drabbas av en sjukdom som den inte kan läka. Då är leken slut och inga mera uppladdningar.

Därför är det viktigt att kontinuerligt ladda upp batteriet. Det gör vi varje natt när vi sover, när vi äter nyttig mat, när vi fyller på med vatten och kopplar i ensamhet eller med goda vänner.

Problemet är att folk sover allt mindre och sämre, stressar i sig onyttig mat, dricker kaffe, läsk och energidrycker istället för vatten och är stressade i sina relationer.

Samtidigt så jobbar vi mera och hårdare, vi stressar över pengar, relationer och status och tränar ofta ingenting eller alldeles för hårt. Vad detta gör är att varje dag laddar vi ur batteriet mer än vi laddar upp det.

För varje dag som går blir det mindre och mindre energi kvar. I samma takt bryts vår kropp, vår energi och vårt humör ned. Det är svårt att njuta av livet när man är trött, sjuk och deprimerad.

Allt som påfrestar kroppen har ungefär samma effekt inne i kroppen på den hormonella nivån. Stress och belastning får kroppen att skicka ut stresshormonerna adrenalin, noradrenalin och kortisol.

Oavsett om det är mental stress, onyttig mat, för mycket mat, felaktig andning, uttorkning, för lite/mycket rörelse, lågt blodsocker, elektromagnetisk strålning, gifter, kemikalier etc. så skickar kroppen ut dessa stresshormoner.

Effekter av mycket stresshormoner:

• Höjd puls och blodtryck
• Mindre blod transporteras till de inre organen, så som tarmarna, och mer till huden och musklerna. Matsmältningen bromsas därför kraftigt.
• Ökad svettning.
• Förhöjda sinnen och fokus.
• Kroppen förbränner sina energilager för att kunna arbeta hårdare.

När vi ställs inför en livshotande situation, så som att möta en hungrig tiger, är högsta prioritet att överleva. Matsmältning och reparation av kroppen kan offras för styrka och snabbhet så vi kan komma levande undan tigern.

Efter detta kan vi koppla av och sätta på matsmältning och reparation igen.

Problemet idag är att vi är stressade så ofta och kopplar av så lite. Vi ser konstant en tiger som stressar oss. Nedbrytningen överväger uppbyggandet. Kroppen sköter detta automatiskt och skiftar regelbundet mellan dessa två system.

Nedbrytning och användandet av energi sköts av det sympatiska nervsystemet. Reparation och uppbyggnad sköts av det parasympatiska nervsystemet.

För alla er som har olika besvär med just magen är det särskilt viktigt att tänka på Hur man äter. Allt som aktiverar det sympatiska nervsystemet med dess stresshormoner kommer att störa matsmältningen och bidra till en krånglande mage.

• Läsa tidningen eller en spännande eller teknisk bok. Större koncentration stör mer.
• Se på film eller TV, annat än roliga, avslappnande program.
• Lyssna på snabb, hård musik.

Det är bättre för matsmältningen att lyssna på lugn, avslappnande musik eller läsa/titta på något lättsamt, uppmuntrande eller roligt.

Dagens Fråga: har du märkt hur omgivningen du äter i påverkar hur din mage mår? Testa gärna att själv lägga extra märke till det här och dela gärna dina erfarenheter.