Kokosfett: 7 hälsoeffekter för magen och kroppen – vad forskningen säger

Kokosfett ansågs länge vara ett av de sämsta fetterna för hälsan. Men forskning har sedan dess ändrat bilden – kokosfett innehåller unika fettsyror med antimikrobiella, antiinflammatoriska och lättnedbrytbara egenskaper som kan vara till stor nytta, särskilt för dig med känslig mage eller kroniska magbesvär.

Det som gör kokosfettet unikt är att det är rikt på medellånga fettsyror (MCT): kaprylsyra, laurinsyra och kaprinsyra. Till skillnad från de långa fettsyrorna (LCT) som finns i de flesta andra fetter bryts MCT ned av kroppen i bara 3 steg istället för 26 – vilket gör dem betydligt enklare att smälta och ta upp. Det är en av anledningarna till att kokosfett är ett av de bäst tolererade fetterna för personer med nedsatt matsmältning.

Det bästa alternativet är ekologisk virgin kokosolja som är kallpressad och inte raffinerad – den har kvar sin naturliga doft och smak och har genomgått minimal bearbetning. Det här är ett märke jag ofta rekommenderar till mina klienter. Undvik de silvriga paketen i mataffären med deodoriserat, blekt och raffinerat kokosfett – de har inte samma egenskaper.

MCT-fettsyrorna har flera viktiga egenskaper jämfört med långa fettsyror:

• Lättare att bryta ned – kräver minimal matsmältningsansträngning
• Ger snabb energi utan att passera lymfsystemet
• Svårare att lagras som fett jämfört med LCT-fetter
• Antimikrobiella och antisvampliga egenskaper

Laurinsyran förtjänar ett extra omnämnande: den kan skydda mot virus, döda bakterier och svamp samt stärka immunförsvaret. Laurinsyra finns i betydande mängd på bara två ställen i naturen – kokosfett och bröstmjölk.

Här är sju konkreta hälsobesvär och sjukdomar där kokosfett kan ha en positiv effekt. Kokosfett har ingått i över 1 500 studier – det är ett av de mer välstuderade fetterna vi har.

Det är betydligt enklare för kroppen att bryta ned kokosfett och omvandla det till energi jämfört med de flesta andra fetter. Det är extra viktigt för personer med kroniska magbesvär som ofta har en nedsatt matsmältning och sämre förmåga att bryta ned och ta upp fetter. Kokosfett stödjer också upptaget av fettlösliga vitaminer som A, D, E och K, samt kalcium och magnesium.

Magsår orsakas i 80% av fallen av bakterien Helicobacter pylori. Kokosfettets fettsyror, framförallt laurinsyran och kaprylsyran, har visats kunna hämma tillväxten av H. pylori och stödja läkningen av magslemhinnan. (1)

Kokosolja är ett av de alternativ som söks allra mest i samband med förstoppning – och det finns goda skäl till det. Fettets smörjande effekt i tarmen och MCT-fettsyrornas förmåga att stimulera tarmrörelserna (peristaltiken) kan hjälpa en trög mage att komma igång. Kokosolja verkar ha en mild laxerande effekt vid regelbunden konsumtion.

Tips: Börja med 1 tesked kallpressad ekologisk kokosolja till frukost – i gröt, smoothie eller direkt. Öka försiktigt till 1–2 matskedar per dag. För stor mängd för snabbt kan ge lös avföring, så öka gradvis.

Vid typ 2-diabetes fungerar insulinet sämre och cellerna får svårare att ta upp glukos. Forskning visar att kokosfett kan förbättra insulinkänsligheten i cellerna (2, 3) och erbjuda en alternativ energikälla via ketoner när glukosupptaget är nedsatt.

Man har även observerat att kulturer som bytt ut traditionellt kokosfett mot raffinerade fleromättade fetter fått en högre förekomst av diabetes och metabola syndromet. (4)

Vid Alzheimers fungerar hjärnans eget insulinsystem sämre, vilket kan leda till energibrist i hjärncellerna. MCT-fettsyrorna i kokosfett omvandlas i levern till ketoner – en alternativ energikälla som hjärnan kan använda direkt. (5, 6)

I en studie där patienter med Alzheimers fick MCT-fetter såg man tydlig förbättring av minne och kognitiva funktioner. (7)

En viktig orsak till många magbesvär är överväxt av skadliga bakterier eller svamp i tarmen. Fettsyrorna i kokosfett – framförallt kaprylsyra – har dokumenterade antimikrobiella och antisvampliga egenskaper och kan hjälpa till att bekämpa jästsvamp, bakterier och parasiter. (8, 9, 10)

Kaprylsyra är ett av de mest välstuderade naturliga ämnena mot candida-överväxt i tarmen. Om du misstänker candida som en del av dina magbesvär – läs mer om candida och tarmhälsa här. Kokosfett kan vara ett värdefullt komplement i ett candida-protokoll: testa att ersätta snabba kolhydrater (socker, vetemjöl – som göder svampinfektioner) med kokosfett. Du svälter ut svampen och attackerar den samtidigt.

En indisk studie visade att polyfenoler från kokosolja minskade inflammation och hjälpte till att läka artrit, mycket tack vare höga nivåer av antioxidanter. (11) En studie från 2010 visade dessutom att kallpressad kokosolja har både antiinflammatoriska och smärtstillande egenskaper. (12)

Kronisk låggradig inflammation är en underliggande faktor vid många magbesvär, inklusive IBS och läckande tarm. Att byta ut inflammatoriska fetter (raffinerade vegetabiliska oljor) mot kokosfett kan bidra till att sänka den inflammatoriska bördan i tarmen.

Kokosfett fungerar utmärkt som hudkräm. Tack vare sin låga partikelstorlek och förmåga att binda till proteiner kan det tränga djupare in i huden. (13) Det är helt naturligt och fritt från de irriterande tillsatser som finns i många kommersiella hudprodukter.

Det kan även påskynda läkning av sår. (14)

MCT-fetterna i kokosolja kan höja metabolismen och förbränningen mer än vad längre LCT-fetter gör. (15) I en studie på 112 överviktiga personer som under 8 veckor fick antingen MCT- eller LCT-fetter dagligen hade MCT-gruppen gått ner mer i vikt och hade lägre triglycerider och lägre LDL-kolesterol. (16, 17)

Det vore inte ärligt att skriva om kokosfett utan att ta upp den kontroversiella forskning som publicerats de senaste åren. American Heart Association (AHA) rekommenderade 2017 att begränsa intaget av kokosfett på grund av dess höga halt av mättat fett och potentiella effekt på LDL-kolesterol.^[18] Det spreds brett i media och skapade förvirring kring ett fett som många länge betraktat som nyttigt.

Bilden är mer komplex än AHA:s rekommendation antyder, och det råder fortfarande oenighet i forskarvärlden:

Kokosfett höjer LDL-kolesterol – det är sant och väl dokumenterat. Men kokosfett höjer också HDL-kolesterol (det "goda") och förändrar LDL-partiklarnas storlek mot en mer stabil form som är kopplad till lägre hjärtrisk.

Laurinsyrans unika profil: Den dominerande fettsyran i kokosfett beter sig metabolt annorlunda än andra mättade fetter som palmitinsyra. Den klassificeras biokemiskt som MCT men tas delvis upp via lymfsystemet som ett LCT-fett – vilket gör det svårt att direkt jämföra med renodlad MCT-olja.

Befolkningsstudier på polynesiska och asiatiska folk med hög kokosfettkonsumtion har inte visat förhöjd förekomst av hjärt-kärlsjukdom – men dessa populationer har också en annan kosthållning i övrigt.^[19]

Min tolkning: Om du inte har diagnostiserad hjärt-kärlsjukdom eller kraftigt förhöjt LDL-kolesterol finns det inget som tyder på att måttlig konsumtion av kallpressad ekologisk kokosolja är skadlig. Det är däremot inte ett fett du ska äta obegränsat av. 1–2 matskedar per dag i ett sammanhang av i övrigt varierad och antiinflammatorisk kost är en rimlig mängd. Om du har hjärt-kärlproblem – rådfråga din läkare.

De studier som under 1900-talet kopplade kokosfett till hälsorisker använde tungt processat och delvis härdat kokosfett – med helt andra egenskaper än naturlig virgin kokosolja. Dessutom dominerade under decennier uppfattningen att allt mättat fett var skadligt, baserat på forskning som senare visat sig vara alltför förenklad.

Vi vet idag att det finns olika typer av mättat fett med olika effekter på kroppen, och att de medellånga fettsyrorna i kokos beter sig annorlunda än de långa mättade fettsyror som faktiskt är kopplade till negativa hälsoeffekter. Kroppen mår inte bra av processade och härskna fetter – men det är en annan sak än naturliga, oprocessade mättade fetter.

Kokosolja är en utmärkt fettkälla som kan användas till matlagning, bakning, hudvård och stekning. Se till att välja kallpressad ekologisk virgin kokosolja – som det här märket – för att få alla de egenskaper som studierna baseras på.

Använder du redan kokosfett och har egna erfarenheter eller tips? Lämna gärna en kommentar nedan.