Glutamin - vid IBS, inflammation och läckande tarm

Glutamin vid IBS och läckande tarm – dosering och effekt

Av Anton Hansson


Glutamin är den aminosyra som tarmens celler behöver allra mest. Vid IBS, läckande tarm och inflammatoriska tarmsjukdomar är tarmbarriären ofta skadad – och glutamin är ett av de mest välstuderade tillskotten för att stödja läkningen. Här går vi igenom vad glutamin gör, vad forskningen säger och hur du använder det på rätt sätt.

Vad är glutamin och varför behöver tarmen det?

Glutamin är en aminosyra och det primära bränslet för tarmens epitelceller – de celler som bildar tarmväggens innersta barriär. Precis som muskelceller behöver glukos för energi, behöver tarmcellerna glutamin för att fungera, reparera sig och hålla tätt.

Under normala omständigheter producerar kroppen tillräckligt med glutamin på egen hand. Men vid stress, sjukdom, operation, infektioner och kronisk inflammation ökar förbrukningen dramatiskt – och produktionen hinner inte med. Det kan leda till att tarmbarriären försvagas, vilket i sin tur bidrar till det som kallas läckande tarm (ökad tarmpermeabilitet).

Utöver tarmhälsan har glutamin även funktioner för:

  • Immunförsvaret – vita blodkroppar använder glutamin som bränsle
  • Hjärnan – glutamin är en föregångare till signalsubstanserna glutamat och GABA
  • Njurfunktionen – bidrar till syra-basbalansen via ammoniakproduktion
  • Muskler – används vid återhämtning efter träning och stress

Vad säger forskningen om glutamin vid IBS och läckande tarm?

Forskning på glutamin och tarmhälsa har ökat markant de senaste åren. Resultaten är lovande, särskilt för IBS-D (diarré-dominerad IBS) och post-infektiös IBS.

En randomiserad kontrollerad studie visade att 15 gram glutamin per dag i sex veckor minskade IBS-symtomens svårighetsgrad signifikant jämfört med kontrollgruppen – med förbättringar i buksmärta, tarmfrekvens och toalettvanor.[1] En annan studie fann att kombinationen av låg-FODMAP-kost och glutamintillskott gav bättre effekt än enbart kosten.[2]

Glutamin verkar vara särskilt effektivt vid IBS som startade efter en maginfluensa eller antibiotikakur – så kallad post-infektiös IBS – där tarmbarriären skadats av den akuta infektionen. I dessa fall kan glutamin hjälpa till att läka den skadade slemhinnan och minska genomsläppligheten.[3]

En meta-analys från 2024 visade att effekten på tarmpermeabilitet var starkast vid höga doser (över 30 gram per dag) och vid tillstånd med tydlig barriärskada.[4] Vid lägre doser och hos personer utan tydlig barriärskada är effekten mer osäker – vilket understryker vikten av att matcha tillskottet mot rätt symtombild.

Läckande tarm – vad händer när tarmbarriären brister?

Tarmväggen består av ett lager tätt sammankopplade epitelceller. Dessa hålls ihop av strukturer som kallas tight junctions – tänk dem som dragkedjor mellan cellerna. När tight junctions försvagas ökar tarmens genomsläpplighet: bakteriella toxiner, ofullständigt nedbrutet protein och andra ämnen kan ta sig igenom väggen och ut i blodomloppet.

Det skapar en kronisk låggradig inflammation som kan yttra sig som allt från magbesvär, gaser och diarré till trötthet, hudbesvär och ökad känslighet för mat. Läckande tarm är sällan en isolerad diagnos – det är en mekanism som bidrar till en rad andra tillstånd.

Glutamin är ett av de mest välstuderade ämnena för att stärka tight junctions och minska tarmpermeabiliteten, framför allt i kombination med en antiinflammatorisk kost.[3]

Glutamin i mat – naturliga källor

Glutamin finns naturligt i proteinrika livsmedel. De bästa källorna är:

  • Kött, kyckling och fisk
  • Ägg
  • Mejeriprodukter – mjölk, yoghurt, ost
  • Bönor och linser
  • Spenat, rödbeta, vitkål och persilja (lägre halter)

Vid kroniska magbesvär eller läckande tarm räcker kostens glutamin sällan för att täcka det ökade behovet. Det är då tillskott i pulverform är ett praktiskt och kostnadseffektivt alternativ.

Glutamin mot sötsug

En mindre känd men ofta uppskattad egenskap hos glutamin är att det kan dämpa sötsug. Teorin är att glutamin kan användas som alternativt bränsle av hjärnan när blodsockret sjunker, vilket minskar signalen att äta socker.

Tips mot sötsug: Ta ½–1 gram glutaminpulver och lägg det under tungan. Låt det lösa upp sig och absorberas i minst en minut innan du sväljer. Många märker att sötsuget minskar inom 10–15 minuter.

Så här använder du glutamin – dosering och praktiska tips

Rekommenderad dosering vid IBS och läckande tarm:
Börja med 5 gram (ca 1 tesked pulver) 1–2 gånger dagligen, gärna på fastande mage eller mellan måltider, utblandat i ett glas vatten.

Öka gradvis upp till 15 gram totalt per dag – uppdelat på tre doser om 5 gram – om du inte upplever biverkningar. Studierna på IBS har använt just 15 gram/dag.

Effekten bör märkas inom 4–8 veckor. Om du upplever illamående, sänk dosen och öka långsammare.

Glutamin är smaklöst och löser sig lätt i vatten, juice eller smoothie. Det kan också blandas i mat, men undvik att tillsätta det i varma rätter – höga temperaturer kan bryta ned aminosyran.

Ett glutaminpulver med hög kvalitet och utan onödiga tillsatser är ett bra val. Holistic Glutamin är ett välbeprövat alternativ som jag ofta rekommenderar till mina klienter.

Beställ Holistic Glutamin »

Vem passar glutamin för – och vem bör vara försiktig?

Glutamin passar särskilt bra om du:

  • Har IBS med diarré som dominerande symtom (IBS-D)
  • Fått IBS eller magbesvär efter en maginfluensa eller antibiotikakur
  • Har diagnostiserad eller misstänkt läckande tarm
  • Har inflammatorisk tarmsjukdom (Crohns eller ulcerös kolit) – konsultera läkare
  • Återhämtar dig efter tarmoperation

Glutamin är generellt säkert vid rekommenderade doser. Några försiktighetsåtgärder:

  • Vid njursjukdom eller leversjukdom – rådfråga läkare innan du börjar
  • Vid epilepsi – glutamin kan påverka signalsubstanser i hjärnan, rådfråga läkare
  • Graviditet och amning – undvik höga doser utan läkarkontakt

Det viktigaste att ta med sig

Glutamin är tarmcellernas viktigaste bränsle och ett av de mest välstuderade tillskotten vid IBS, läckande tarm och post-infektiösa tarmbesvär. Effekten är starkast när grundorsaken är en skadad tarmbarriär – till exempel efter maginfluensa, antibiotika eller vid kronisk stress. Börja med 5 gram per dag och öka gradvis till 15 gram fördelat på tre doser. Ge det minst 4–6 veckor innan du utvärderar effekten.

Glutamin är ett komplement – inte en lösning i sig. De bästa resultaten uppnås i kombination med en antiinflammatorisk kost, stresshantering och vid behov probiotika för att återställa tarmfloran. Vill du ha en heltäckande plan? Läs mer om Magklinikens 8-veckorskurs »

FAQ – vanliga frågor om glutamin

Vad är skillnaden mellan glutamin och L-glutamin?

Det är samma sak i praktiken. L-glutamin är den biologiskt aktiva formen av aminosyran glutamin – den form kroppen använder. De flesta tillskott innehåller L-glutamin, även om det bara står ”glutamin” på förpackningen.

Kan glutamin hjälpa mot läckande tarm?

Ja, glutamin är ett av de mest välstuderade ämnena för att stärka tarmbarriärens tight junctions och minska genomsläppligheten. Effekten är starkast vid tillstånd med tydlig barriärskada, till exempel efter infektion eller vid IBS-D.

Hur lång tid tar det innan glutamin ger effekt?

De flesta studier har löpt över 6 veckor. Många märker en förbättring inom 2–4 veckor, men för full effekt bör du ge det minst 4–8 veckor.

Kan man ta glutamin tillsammans med probiotika?

Ja, och kombinationen är faktiskt vanlig vid behandling av läckande tarm. Glutamin läker barriären medan probiotika återställer bakteriebalansen – de verkar via olika mekanismer och kompletterar varandra väl.

Är glutamin bra vid Crohns sjukdom?

Det finns viss forskning som pekar på fördelar vid IBD, men resultaten är mer blandade än vid IBS. Konsultera alltid din gastroenterolog innan du börjar med glutamin vid Crohns eller ulcerös kolit.


Källor

  1. Bertrand J et al. (2016) – Glutamine restores tight junction protein claudin-1 expression in colonic mucosa of patients with diarrhea-predominant irritable bowel syndrome. Journal of Parenteral and Enteral Nutrition. PubMed 27348912
  2. Farhadi A et al. (2021, 2022) – Glutamine Supplementation Enhances the Effects of a Low FODMAP Diet in Irritable Bowel Syndrome Management. FrontiersIn
  3. Langlois LD et al. (2023) – Effects of Glutamine, Curcumin and Fish Bioactive Peptides on Intestinal Permeability in a Chronic-Restraint Stress Model. International Journal of Molecular Sciences. PMC10139227
  4. Abbasi F et al. (2024) – A systematic review and meta-analysis of clinical trials on the effects of glutamine supplementation on gut permeability in adults. Amino Acids. Amino Acids 2024
 

Annonslänkar på magkliniken.se
Den här webbsidan innehåller annonslänkar, vilket betyder att Anton kan erhålla en provision från svenskhalsokost.se när du köper en produkt via någon av länkarna på sidan. Priset på produkterna är detsamma oavsett men ditt inköp stödjer Anton att skriva och dela mer artiklar kring maghälsa. Tack för ditt stöd!

Om Författaren

Anton Hansson är grundaren av Magkliniken. Sen 2011 har han hjälpt klienter med envisa magbesvär. Med sin utbildning inom biomedicin och sitt ständiga utforskande av naturliga metoder och livsstilsförändringar är målet att kombinera det bästa från båda världar. Målet är att hitta de mest effektiva metoderna för att kunna återställa magbalansen, även hos personer som redan testat det mesta.

  • Pär Dahlsten skriver:

    Skit snack (tyckte att det var en passande rubrik) glutanminet har gjort varken från eller till för min del Men Ben buljong gjord på älg eller ren kokt i 6-7 timmar i tryckkokare. Men jag känner hur det blir som en bomulls känsla i kistan. Har sabbat immunförsvaret i tarmen p.g.a har andats in svartmögel sporer i 47år från gillestugan på källarplanet rummet var felkonstruerad så jag har en candida överväxt som heter duga följd sjukdom av svartmöglet så candidan brottas jag med nu svart möglet har jag sanerat bort
    Ha Dä mvh pd

    • Anton Hansson skriver:

      Hej Pär! Tack för att du tar upp benbuljong. Jag håller helt med dig om att det är bland det bästa man kan göra för tarmen. Tyvärr upplever många att det verkar lite för konstigt och krävande för att faktiskt testa det, vilket är synd. Fördelen med glutamin är att det ofta har en positiv effekt och är väldigt enkelt att testa. Men det har inga mirakeleffekter i sig själv. Det bör helt vara en del av en större helhetsplan för att läka mage och tarm.

      Ha de gott Pär och fortsatt lycka till med att rensa ut all candida. Det kan sannerligen vara en utmaning att få kontroll på.

  • Fredrik Hed skriver:

    Hej Anton
    Vad finns det för vetenskapliga studier som visar på effekt med glutamin? Finns något publicerat i större vetenskapliga tidskrifter och sökbart på t ex Pubmed?

  • Ruben Guzman skriver:

    Hej Anton, har känt besvär i munnen under sömnen av surt smak i saliven. Detta har pågått i flera år, har druckit vatten och det har gått över men sista tiden har blivit värre och det har även kommit som en form av reflux. rekommenderar du glutamin pulvret för besvären?
    Tack Ruben…

  • >