Vilken är den bästa kosten för hälsan?

Det råder mycket förvirring kring vad man bör äta nu för tiden. Experterna krigar om vad som är den ultimata kosten.

Alla hävdar att just deras sätt är bäst och har olika bevis och argument för att backa upp det. Hur är det möjligt att så många olika koster som skiljer sig så mycket alla kan fungera utmärkt för olika personer? 

Svaret är egentligen rätt självklart...  Den ultimata kosten varierar från person till person. Precis som vi ser olika ut på utsidan ser vi olika ut på insidan och våra kroppar har olika behov av näring för att den ska fungera så bra som möjligt.

Studera Dr Weston A. Prices arbete så behöver du inte längre känna dig så förvirrad. På 1930 talet resten han jorden runt och studerade flera olika urbefolkningar som åt sin traditionella kost.

Trots att vad de olika befolkningarna åt kunde skilja sig dramatiskt åt var de alla otroligt hälsosamma och fysiskt starka. Eskimåerna åt närmare 80% fett medan quetchusindianerna i Sydamerika åt nästan 90 vegetabilisk föda.

Skadliga sjukdomar var väldigt sällsynta och de hade nästintill perfekta tänder utan varken tandborste eller fluortandkräm.

Ska du följa några rekommendationer så följ de få regler som alla dessa befolkningar hade gemensamt:

• Ät minimalt processad mat lagad från grunden på ordentliga råvaror.
• Ät ekologiskt.
• Ät kött, av bra kvalitet.

Följer du detta har du kommit en bra bit på vägen. Resten skiljer sig mellan person till person. Hur mycket kolhydrater, proteiner och fett bör vi äta? Det beror på vår ”inre brasa”.

Vår inre brasa

Vår inre brasa är en en liknelse som säger att vissa har lättantändliga och rejäla brasor medan vissa har mindre mer svårtända brasor inom oss. 

Hur lägger vi på rätt bränsle för att få en brasa som ger lagom med energi och håller länge? Den som har en svårtänd brasa kan behöva mer lättantändligt papper och smala träbitar i form av kolhydrater för att få igång brasan.

Fett och protein är som stora träklossar som lätt kväver elden. Individen blir trött och seg av dessa.

De med en mycket lättantändlig och kraftfull brasa fungerar inte alls lika bra av en massa tidningspapper i form av kolhydrater som snabbt brinner upp och dör ut. Individen får massa energi men kraschar snabbt.

Denna personen behöver istället mer rejäla vedklossar i form av fett och protein. Dessa brinner länge och ger stabil, varaktig energi och värme. En tredje variant är att vara en blandning av dessa två typer och vara någonstans mitt i mellan.

Dessa är de 3 olika grundtyperna i Metabolic Typing som jobbar med iden att vi alla har olika kroppar och därmed olika näringsbehov.

Kallt klimat = mindre kolhydrater

Här i Sverige och norden har vi ett kallt klimat som gjort att våran tillgång till mat under stora delar av året begränsat till framför allt kött. 

Detta har gjort att de flesta nordbor har kroppar som är mer finjusterade för att äta just mera kött som innehåller protein och fett. En generell rekommendation för svenskar är därför att minska intaget av kolhydrater och öka mängden fett och protein.

En startpunkt att sikta på är att fylla tallriken med 1/3 kolhydrater så som grönsaker, råris, bönor, quinoa. Resterande 2/3 delar kan fylls med protein och fett i form av kött, ägg, fisk, nötter, ost. Denna uppdelning är inte skriven i sten.

Varje person behöver själv lyssna på sin kropp och finjustera uppdelningen utefter vad som ger bäst energi, mättnad och fokus. Behovet skiftar också hela tiden beroende på hur hårt man tränar, hur varmt eller kallt det är och vilka krav vardagen ställer på en.

Ett enkelt test att starta med är att under 2 veckor byta ut:

• pasta
• potatis
• ris
• bröd

mot mer:

• grönsaker
• olivolja och kokosfett
• fisk, fågel, kött

Denna förändring kan gör stor skillnad för många. Så, lär dig lyssna på de signaler din kropp ger dig så kan du alltid vara en kostexpert med din egen kropp som fokus!

Dagens fråga: Vilka koster har du testat? Hur påverkade det din mage och hälsa?