SIBO: den dolda orsaken till IBS och kroniska magbesvär – symtom och behandling

Upplever du uppblåsthet, gaser, magont, diarré eller förstoppning som inte går över trots att du ändrat kosten? En vanlig men ofta förbisedd orsak är SIBO – bakteriell överväxt i tunntarmen. Det är ett tillstånd som forskas intensivt på och som kan ligga bakom en rad magproblem som felaktigt diagnosticeras som IBS.

SIBO står för Small Intestinal Bacterial Overgrowth – på svenska bakteriell överväxt i tunntarmen. Det innebär att det finns för många bakterier i tunntarmen, ofta av sorter som normalt ska befinna sig i tjocktarmen.

Att vi har bakterier i tarmen är nödvändigt för en god hälsa. De hjälper till att tillverka K-vitamin, folsyra och fettsyror som är bränsle för tarmens celler. De stödjer tarmrörelserna, skyddar mot skadliga bakterier och parasiter och spelar en viktig roll för immunförsvaret.

Men den överväldigande majoriteten av dessa bakterier ska befinna sig i tjocktarmen – inte i tunntarmen. Vid SIBO har bakterier koloniserat tunntarmen i för stora mängder. Det stör matsmältningen, skadar slemhinnan och kan orsaka en rad besvär som sträcker sig långt utanför tarmen.

Vilka symtom som uppstår beror till stor del på vilka bakterier som vuxit till sig och hur utbredd överväxten är. Vissa bakterier – som Klebsiella – kan producera toxiner som skadar tarmslemhinnan och triggar inflammation, vilket stör matsmältning och näringsupptag.

Bakterierna konkurrerar dessutom aktivt om näringen i maten. Järn och B12 är de särskilt bra på att tillgodogöra sig, vilket kan leda till näringsbrist. Andra bakterier bryter ned gallsalter som behövs för fettupptagning – vilket kan ge gallsaltsdiarré och sämre absorption av fettlösliga vitaminer.

Skador på tarmslemhinnan ökar också tarmens permeabilitet [1] – det vi ofta kallar läckande tarm. En frisk tarm fungerar som ett filter: den släpper igenom näringsämnen men blockerar skadliga ämnen. Vid läckande tarm fungerar inte filtret som det ska, vilket är väl dokumenterat och kopplat till en rad hälsoproblem.

Vissa bakterier jäser kolhydrater och bildar gaser som fyller tarmen och ger uppblåsthet och magknip. Vätgas kan bidra till diarré, medan metangas typiskt är kopplad till förstoppning. Nedan listas de vanligaste symtomen.

Desto fler av besvären ovan du känner igen dig i, desto större är risken att SIBO kan vara en bidragande orsak. Det är också viktigt att notera att det inte är ovanligt att ha SIBO och systemiska besvär – som trötthet eller näringsbrist – utan att ha några tydliga magproblem. Å andra sidan är alla symtomen ovan vanliga och kan ha många orsaker. Var försiktig med att dra slutsatser enbart utifrån en symtomlista – ett test är nödvändigt för en säker diagnos.

Exakt vad som orsakar SIBO är fortfarande inte helt klarlagt, men tillståndet verkar uppstå när ett eller flera av de system som håller bakteriemängden i tunntarmen i schack rubbas. Följande riskfaktorer har identifierats:

Motilitetsrubbningar – långsammare passage genom matsmältningssystemet är en av de största riskfaktorerna.
Anatomiska förändringar – tarmfickor där bakterier kan samlas, eller komplikationer efter operation.
IBS – irritabel tarm är starkt kopplad till SIBO, möjligen via störd mikrobiota.
Metaboliska störningar – brist på magsyra eller diabetes.
Hög ålder [2].
Störningar i immunsystemet – patienter med kronisk pankreatit har oftare SIBO [3], liksom patienter med immunbrist [4].
Vissa läkemedel – framför allt syrahämmare [PPI] och läkemedel som saktar ned tarmpassagen.

De tre följande faktorerna är sannolikt de vanligaste och mest kliniskt betydelsefulla.

Magsyra behövs för att döda bakterier vi får i oss via maten och begränsar bakteriemängden i den övre delen av tunntarmen. SIBO är påtagligt vanligare hos personer som under lång tid använt syrahämmare som Omeprazol [5]. Brist på magsyra kan också uppstå vid hög ålder, kronisk stress och vid infektion med bakterien Helicobacter pylori.

Musklerna längs matsmältningskanalen masserar fram innehållet i ett kontinuerligt flöde. När de arbetar för långsamt ligger maten kvar längre och blir tillgänglig näring för bakterierna i tunntarmen.

Mellan måltiderna triggas dessutom var 90–120:e minut en rensningsvåg av muskelspänningar genom magsäck och tunntarm – ett slags städcykel som sveper med sig kvarliggande skräp ut till tjocktarmen [6]. Om denna cykel inte fungerar korrekt skapar det gynnsamma förhållanden för bakteriell tillväxt.

Det finns flera misstänkta kopplingar mellan en störd tarmflora och SIBO. En störd mikrobiota kan påverka ileocekalklaffen – ventilen som hindrar innehåll från tjocktarmen att flöda tillbaka till tunntarmen. När denna funktion försämras kan bakterier vandra uppåt. Antibiotikaanvändning och celiaki har båda stor effekt på tarmfloran och är väl dokumenterat kopplade till SIBO.

SIBO kan vara svårt att helt åtgärda och återfall är vanliga. Det beror delvis på att SIBO självt kan orsaka och förstärka sina egna riskfaktorer – inflammation i tunntarmen minskar magsyraproduktionen och saktar ned tarmrörelserna, vilket i sin tur underlättar för bakterierna att åter växa till sig.

Det vanligaste testet för SIBO är ett utandningstest – betydligt enklare och billigare än endoskopi och bakteriekultur. Du andas ut i en påse för att fastställa ett grundvärde, dricker sedan en lösning med glukos eller laktulos och andas i påsen var 20:e minut under 3 timmar. Förhöjda nivåer av vätgas eller metangas i utandningsluften indikerar bakteriell överväxt.

Det går att beställa ett SIBO-test privat och ta det hemifrån. Testet tas via ett enkelt utandningstest med laktulos som du samlar in och skickar till labb. Du får svaret digitalt så fort labbet är klart.

Vill du göra testet via sjukvården kan du ta upp det med din husläkare – fråga specifikt om remiss till ett utandningstest för SIBO.

För de flesta är de två viktigaste behandlingsstegen en kost som inte göder bakterierna i tunntarmen, kombinerat med antimikrobiella preparat som minskar bakteriemängden till normala nivåer. Men effektiv SIBO-behandling kräver nästan alltid individuell anpassning – det räcker sällan att bara adressera bakterierna om de underliggande orsakerna kvarstår.

Har du brist på magsyra, störd tarmflora, hög stressnivå, tar läkemedel som påverkar tarmfunktionen eller har en underliggande sjukdom? Alla faktorer som bidrar till SIBO behöver identifieras och hanteras för att undvika återfall.

Det råder delade meningar om vilken kost som passar bäst vid SIBO, och som alltid varierar den optimala kosten mellan individer. Men de flesta experter är överens om att socker, vetemjöl, raffinerade kolhydrater och alkohol – en dokumenterad riskfaktor [7] – bör minimeras. Är du intolerant mot specifika livsmedel, exempelvis gluten, bör dessa uteslutas helt.

Kolhydrater är primärföda för bakterierna. Rikliga mängder ger dem energi att föröka sig och producera de gaser som orsakar uppblåsthet och magont. Det är vanligt att magbesvären snabbt minskar när kolhydrater minimeras – men det finns viktiga nyanser.

Low FODMAP utesluter kolhydrater som tarmbakterierna lättast jäser och som drar till sig vätska i tarmen. Studier har visat att dieten snabbt kan minska ett flertal magbesvär [8]. Det gör den till ett effektivt verktyg för symtomlindring i den inledande fasen av behandlingen.

Nyare studier har dock visat att kosten kan ge negativa effekter på de goda tarmbakterierna redan inom några veckor, eftersom deras föda begränsas [9]. Low FODMAP bör därför i de flesta fall inte följas längre än 4–6 veckor. De bortplockade livsmedlen bör sedan gradvis återintroduceras.

Även vid LCHF upplever många att magbesvären snabbt minskar. Men samma risk finns som vid Low FODMAP – de goda bakterierna får till slut för lite näring i form av kolhydrater och fibrer, vilket kan rubba bakteriebalansen på sikt. Det finns dessutom indikationer på att antibiotika kan ha sämre effekt på bakterier som vid långvarigt lågt kolhydratintag går in i en sorts dvala.

Exakt vilka livsmedel och hur mycket kolhydrater som är rätt är individuellt. Men ett bra utgångsläge för de flesta är att fokusera på fisk, fågel, kött, grönsaker, nötter, rotfrukter och bra fettkällor, med begränsade mängder spannmål, frukt och bär. Justera sedan utifrån din kropps respons.

Listan ovan brukar vara en bra startpunkt för de flesta. En del behöver begränsa rotfrukter och frukt mer ordentligt i inledningsfasen. Individanpassning är alltid nyckeln.

Det räcker sällan att enbart ändra kosten vid SIBO. I de flesta fall behövs antimikrobiella preparat för att snabbt minska bakteriemängden till normala nivåer. Det vanligaste antibiotikumet vid SIBO internationellt är Xifaxan med det verksamma ämnet rifaximin [10].

Rifaximin tas inte upp i kroppen utan verkar nästan enbart lokalt i tunntarmen, vilket ger relativt få biverkningar. Återfallsfrekvensen efter lyckad behandling är dock hög [11], och bäst effekt brukar fås när flera antibiotika kombineras. I Sverige förskrivs rifaximin av vissa gastroenterologer men det är inte standard i primärvården – prata med din läkare om remiss till specialist.

Det finns en mängd växtpreparat med antimikrobiella egenskaper som kan användas som alternativ eller komplement till antibiotika. Fördelen är att de generellt har mindre negativ påverkan på de goda tarmbakterierna.

I en studie från 2014 var örtpreparat minst lika effektiva som rifaximin för att behandla SIBO [12]. Preparaten som användes inkluderade bland annat oreganoolja, Pau d'arco, dragon, citronmeliss, ingefära och berberin.

Oreganoolja mot SIBO är ett av de mest använda och studerade alternativen – den aktiva komponenten karvakrol har dokumenterad antimikrobiell effekt mot ett brett spektrum av bakterier.

SIBO är sällan ett isolerat problem – det uppstår nästan alltid i kombination med andra faktorer som obalanserad tarmflora, stress, nedsatt magsyra eller kostvanor som håller bakterierna vid liv. I onlinekursen Magharmoni Total går vi igenom ett strukturerat 8-veckorsprogram med konkreta protokoll för SIBO, tarmfloran och livsstilsförändringar som håller – med möjlighet att ställa frågor direkt.

Läs mer om kursen här →

Kan man testa sig för SIBO på 1177 / via sjukvården?

Ja – du kan ta upp SIBO med din husläkare och be om remiss till gastroenterolog för utandningstest. Tyvärr är kunskapen om SIBO ojämn i primärvården och inte alla läkare är bekanta med diagnosen. Om du möts av ointresse kan ett privat hemtest via exempelvis Gettested vara ett alternativ medan du väntar på utredning.

Hur länge tar det att bli av med SIBO?

Det varierar kraftigt. En antibiotikabehandling tar vanligtvis 10–14 dagar, men det är inte ovanligt att flera behandlingsomgångar behövs. Örtantibiotika-protokoll pågår ofta 4–6 veckor. Återfall är vanliga om de underliggande orsakerna inte åtgärdas. Räkna med att hela processen – inklusive koststöd och återhämtning av tarmfloran – kan ta 3–6 månader.

Är SIBO samma sak som IBS?

Nej, men de är nära kopplade. Studier har visat att upp till 78% av IBS-patienter också har SIBO.^[15] Det innebär att SIBO sannolikt är en underliggande orsak hos en stor andel av de med IBS-diagnos. Skillnaden är att IBS är en funktionell diagnos (baserad på symtom), medan SIBO är ett tillstånd som kan påvisas objektivt med ett utandningstest.

Kan probiotika förvärra SIBO?

Det finns en pågående diskussion om detta. Vissa menar att probiotika kan förvärra SIBO om de tas under pågående överväxt, eftersom de tillför fler bakterier till en redan överpopulerad tunntarm. Det allmänna rådet är att vänta med probiotika tills behandlingen med antimikrobiella preparat är avslutad, och sedan använda det för att stabilisera tarmfloran.

• SIBO är vanligare än de flesta tror och är sannolikt en underliggande orsak hos en stor andel av dem med IBS-diagnos.
• Symtombilden är bred – från uppblåsthet och gaser till trötthet, näringsbrist och ledvärk.
• Diagnosen kräver ett test – ett utandningstest är enkelt, billigt och kan göras hemifrån.
• Kost ensam räcker sällan – antimikrobiella preparat, örtbaserade eller receptbelagda, behövs för att minska bakteriemängden.
• Återfall är vanliga utan att adressera de underliggande orsakerna: magsyra, tarmrörelser och tarmflora.
• Individanpassning är nyckeln – ingen enstaka kost eller behandling fungerar för alla.

Att hantera SIBO kan vara en utmaning – man vet fortfarande inte exakt vad som orsakar det eller vilket som är det optimala behandlingsprotokollet. Men det finns alltid steg du kan ta på egen hand: kost, stressnivå, sömn, rörelse och sunda rutiner. Och om du misstänker SIBO är ett utandningstest ett naturligt nästa steg.

Hoppas att den här artikeln gett dig en tydligare bild av vad SIBO är och hur det kan hanteras.

[1] Bischoff SC et al. [2014] – Intestinal permeability – a new target for disease prevention and therapy. BMC Gastroenterology. PubMed
[2] Dukowicz AC et al. [2007] – Small intestinal bacterial overgrowth – a comprehensive review. Gastroenterol Hepatol. PubMed
[3] Signoretti M et al. [1999] – Chronic pancreatitis and SIBO. PubMed
[4] Sachdev AH, Pimentel M [2013] – Gastrointestinal bacterial overgrowth. PMC
[5] Lo W, Chan W [2013] – Proton pump inhibitor use and the risk of SIBO. Clin Gastroenterol Hepatol. CGH
[6] Quigley EMM [2006] – The migrating motor complex. PMC
[7] Bode C, Bode JC [2003] – Alcohol's role in GI tract disorders including SIBO. PubMed
[8] Gibson PR et al. [2010] – Evidence-based dietary management of functional GI symptoms – The FODMAP approach. J Gastroenterol Hepatol. Wiley
[9] Halmos EP et al. [2016] – Diets that differ in their FODMAP content alter the colonic luminal microenvironment. Gut. PubMed
[10] Pimentel M et al. [2010] – Rifaximin therapy for patients with SIBO. PMC
[11] Lauritano EC et al. [2008] – SIBO recurrence after rifaximin treatment. PubMed
[12] Chedid V et al. [2014] – Herbal therapy is equivalent to rifaximin for SIBO. PMC
[13] Nista EC et al. [2006] – Bacillus clausii therapy in SIBO. PubMed
[14] Gabrielli M et al. [2009] – Rifaximin combined with lactobacillus plantarum for SIBO. PubMed
[15] Pimentel M et al. (2000) – Eradication of small intestinal bacterial overgrowth reduces symptoms of irritable bowel syndrome. Am J Gastroenterol. PubMed