SIBO – dolda orsaken till magbesvär som IBS, gaser, uppblåsthet, förstoppning och diarré? | MagKliniken

SIBO – dolda orsaken till magbesvär som IBS, gaser, uppblåsthet, förstoppning och diarré?

Av Anton Hansson

Sibo dolda orsaken till många magbesvär

Upplever du också magbesvär så som uppblåsthet, gaser, magont, diarré eller förstoppning? En möjlig orsak som det forskats på mycket och misstänks kunna vara delaktig i många fall är SIBO.

More...

Vad är SIBO?

SIBO står för Small Intestinal Bacterial Overgrowth. På svenska innebär det att man har för mycket bakterier i tunntarmen. Att vi har bakterier i tarmen är visserligen nödvändigt för en god hälsa.

De hjälper bland annat till med att tillverka K vitamin, folsyra och vissa fettsyror som är bränsle för tarmens celler. De stödjer musklerna som sköter tarmrörelserna och har en viktig roll för vårt immunförsvar.  Samt skyddar mot elaka bakterier och parasiter vi kan få i oss från mat.

Men större delen av dessa goda bakterier ska befinna sig i tjocktarmen, inte i tunntarmen. Vid SIBO har det skett en överväxt av bakterier i tunntarmen, oftast av sorter som annars brukar finnas i tjocktarmen.

Denna ökade mängd bakterier kan orsaka en mängd besvär, så som de flesta vanliga magbesvär.

Symptom

För mycket bakterier i tunntarmen kan vara skadligt på flera sätt. Vilka symptom som uppstår beror till stor del på vilka bakterier det är som växt till sig för mycket då de har olika effekter på tarmen. Vissa bakterier, som Klebsiella, kan tillverka toxiner som kan skada tarmslemhinnan och trigga igång inflammation. Vilket i sin tur stör matsmältningen och tarmens upptag av näring. 

Det här förvärras av att de även kan stjäla en del av näringen i maten innan vår kropp hinner ta upp den. Järn och B12 är de särskilt bra på att sno åt sig vilket kan leda till näringsbrist.

De kan stjäla en del av aminosyrorna som bygger upp de proteiner vi äter. Andra bakterier bryter ned gallsalterna som behövs för att bryta ned fett. Vilket kan ge sämre upptag av fettsyror samt gallsaltsdiarré.

Att tarmslemhinnan skadas kan också öka tarmens permeabilitet (1), alltså att ämnen lättare passerar genom tarmen, även skadliga sådana. Ofta används slanguttrycket läckande tarm för det här. Tarmen fungerar likt ett filter, som släpper igenom näringsämnen från maten, men blockerar allt annat som kan skada oss om det tog sig igenom och ut i blodet.

Vid "Läckande tarm" fungerar inte filtret som det ska och lyckas inte helt blockera alla skadliga ämnen. Det här är väl studerat och sammankopplat med en mängd olika hälsobesvär och sjukdomar.

Vissa bakterier jäser kolhydrater och bildar samtidigt gaser. Gaser som fyller tarmen och kan bidra till ballongmage och magknip. Vätgas kan även bidra till diarré medan metangas kan bidra till förstoppning. SIBO är alltså sammankopplad med en mängd olika besvär. Nedan är en lista över några av de vanligare.

Mag-tarmbesvär

  • Magont eller kramp i tarmen
  • Svullen mage, ballongmage
  • Gaser och rapar
  • Diarré
  • Förstoppning
  • Halsbränna / sura uppstötningar
  • Illamående

Systemiska symptom

  • Näringsbrist, B12 och järn
  • Födoämnesintoleranser (ex. gluten)
  • Hudbesvär
  • Depression
  • Viktnedgång
  • Utmattning
  • Ledvärk

Hur många av besvären ovan stämmer in på dig? Desto fler desto större är risken att du kan ha SIBO. De vanligaste symptom är olika magbesvär. Men det inte heller ovanligt att ha SIBO och andra besvär, som trötthet, fibromyalgi eller näringsbrist, utan att ha några problem med magen.

När man läser igenom listan ovan är det viktigt att påpeka att många av symptom ovan är mycket vanliga och kan ha en mängd olika orsaker. Vilket är en av utmaningarna med att diagnosticera SIBO. Var därför försiktig med att dra egna slutsatser enbart utifrån en lista med symptom.

Riskfaktorer för SIBO

Exakt vad som orsakar SIBO är fortfarande inte helt klarlagt. Men det verkar som att det uppstår när ett eller flera av de system som ska hålla mängden bakterier i tunntarmen i schack rubbas. Flera riskfaktorer har identifierats som kan skapa sådana rubbningar. 

Motilitetsrubbningar, långsammare passage genom matsmältningssystemet en stor riskfaktor.
Anatomiska förändringar som tarmfickor där bakterier kan samlas och föröka sig mer, eller komplikationer efter operation.
IBS, irritabel tarm, vilket förmodligen är kopplat till underliggande problem, möjligtvis störd mikrobiota i tarmen som också kan påverka SIBO. Metaboliska störningar som brist på magsyra eller diabetes.
Hög ålder (2).
Störningar i immunsystemet, patienter med kronisk pankreatit, inflammation i bukspottkörteln, har oftare SIBO (3). Det gäller även patienter med immunbrist(4).
Vissa läkemedel, exempelvis de som minskar mängden magsyra eller andra som kan sakta ned passagen genom mage och tarm.

Sannolikt så är följande tre några av de största och vanligaste faktorerna som bidrar till SIBO.

1. Brist på magsyra

Magsyra behövs bland annat för att döda bakterier vi får i oss från maten. Den begränsar även mängden bakterier i övre delen av tunntarmen, tolvfingertarmen, som den hinner påverka innan den neutraliseras av bikarbonat.

SIBO är vanligare hos personer som länge använt preparat mot halsbränna, likt Omeprazol som hämmar magsyra (5). Brist på magsyra kan även uppstå vid hög ålder, kronisk stress och vid infektion av bakterien Helicobacter pylori.

2. Långsamma mag-tarmrörelser

Att musklerna längs matsmältningskanalen, som ska massera fram innehållet, arbetar slöare. När passagen går långsammare ligger maten kvar längre och kan bli föda för bakterierna i tunntarmen.

Mellan måltider triggas det varje 90-120 minuter igång en våg av muskelspänningar genom magsäck och tunntarmen som fungerar likt en städare (6). Som sveper med sig kvarvarande skräp ut till tjocktarmen. Om denna "städarvåg" inte fungerar korrekt kan det orsaka besvär och underlätta bakteriernas tillväxt.

3. Obalans i tjocktarmens bakterier

Det finns flera misstänkta kopplingar mellan en störd mikrobiota i tarmen och SIBO. Det kan störa ileocekalklaffen, var funktion är att förhindra att innehåll i tjocktarmen flödar tillbaka till tunntarmen. Bakterier i tjocktarmen riskerar då att flytta upp i tunntarmen. Användning av antibiotika samt celiaki har både en stor effekt på tarmbakterierna, samtidigt som de är sammankopplade med SIBO.

SIBO kan vara svårt att helt åtgärda och det är vanligt med återfall. Det beror bland annat på att flera av dess effekter även kan orsaka och förvärra SIBO, vilket leder till en negativ spiral. SIBO kan orsaka inflammation i tunntarmen, minskad mängd magsyra och långsammare tarmrörelser. Vilka i sin tur kan förvärra SIBO eller orsaka återfall.

Prover för SIBO

Det vanligaste provet är ett utandningstest, vilket är betydligt enklare och billigare än endoskopi och bakteriekultur som är ett alternativ. Vid ett utandningstest får man först andas ut i en påse där ett grundvärde mäts. Därefter dricker man en lösning som innehåller glukos eller laktulos och blåser sen i påsen varje 20 min (kan variera) under 3 timmar.

Det som mäts är mängden vätgas och metangas i utandningsluft, som producerats av bakterierna i tarmen när de äter lösningen som druckits. Mängden gas ger en bild av mängd och sort av bakterier man har i tunntarmen. Det är viktigt att följa rätt förberedelser dagarna innan testet för att det ska bli korrekt.

Behandling

För de flesta är de två viktigaste stegen att äta en kost som inte göder bakterierna i tunntarmen, samt antibiotika som minskar mängden bakterier till normala nivåer. Som alternativ till antibiotika finns det även antimikrobiella växtpreparat som i en studie var lika effektiv.

Men det finns en mängd ytterligare steg som kan stödja behandlingen och de beror helt på din individuella situation, vilka ytterligare faktorer som bidrar till att SIBO uppstått. Har du brist på magsyra, rubbad tarmflora i tjocktarmen, hög upplevd stressnivå, har du andra sjukdomar eller tar läkemedel som kan påverka? Alla faktorer som kan bidra till SIBO bör åtgärdas. 

Kost vid SIBO

Det råder delade meningar om vilken kost som passar bäst mot SIBO och som alltid skiljer sig den optimala kosten mellan individer. Men de flesta är överens om att socker, vetemjöl, raffinerade kolhydrater och alkohol (stark riskfaktor (7)) bör minimeras. Är man intolerant mot ett eller flera livsmedel, exempelvis gluten, bör dessa också uteslutas.

Kolhydrater är främsta födan för bakterierna och när de ges mycket näring kan de föröka sig mer. Samtidigt som de då bildar gas som kan ge uppblåst mage och magont. Det är vanligt att magbesvär ofta snabbt minskar när kolhydrater minimeras eller nästan helt utesluts, som vid LCHF. Betyder det att alla med SIBO bör följa en lågkolhydratskost?

Low FODMAP-dieten

Är en förhållandevis ny diet som går ut på att utesluta vissa kolhydrater som tarmbakterierna lättare kan jäsa, vilket bildar gas, och drar till sig vätska i tarmen, kan ge diarré. Studier har visat att dieten snabbt kan minska flera olika magbesvär (xxx).

Tyvärr har nyare studier också visat att denna kost kan ge negativa effekter redan inom några veckor för de goda bakterierna i vår tarm (8), vars föda då begränsas. Mer forskning behövs men förmodligen bör Low FODMAP-dieten inte följas mer än några veckor för att snabbt minska symtomen. Där de bortplockade livsmedlen sen gradvis återinförs. 

LCHF

Även vid LCHF är det många som upplever att vissa magbesvär snabbt minskar. Men samma risk finns här som vid low FODMAP, att de goda bakterierna till slut får för lite näring i from av kolhydrater och fibrer vilket rubbar bakteriebalansen.

Slutligen finns det misstankar om att antibiotikan har sämre effekt på bakterierna som vid ett för lågt intag av kolhydrater kan gå in i en form av dvala.

Så vad bör man äta vid SIBO?

 Exakt vilka livsmedel och hur mycket kolhydrater som är lagom är individuellt. Men ett bra steg för de flesta är att undvika de sämsta formerna och följa en kost som fokuserar på fisk, fågel, kött, grönsaker, nötter, rotfrukter och bra fettkällor, samt mindre mängder spannmål, frukt och bär.


Livsmedel att fokusera på

Bra livsmedel men var försiktig med mängden

Att fokusera på livsmedlen ovan brukar vara en bra startpunkt. Samtidigt som passande justeringar bör göras utifrån varje individs behov. En del behöver exempelvis begränsa mängden rotfrukter och frukt ordentligt i början.

Antibiotika

Det räcker sällan att enbart ändra kosten vid SIBO. I de flesta fall behöver antimikrobiella preparat tas som snabbt minskar mängden bakterier i tunntarmen. En av de vanligaste formen av antibiotika som används vid SIBO internationellt är Xifaxan med det verksamma ämnet rifaximin (9).

SIBO antibiotika rifaximin

Den tas inte upp i kroppen utan verkar nästan enbart i tunntarmen, vilket gör att biverkningarna är relativt få. Men återfall efter lyckad behandling är hög(10). Bäst effekt brukar fås när flera antibiotika kombineras.

Örtantibiotika

Det finns en mängd växtpreparat som likt antibiotika har antimikrobiella egenskaper. Fördelen gentemot antibiotika är att de generellt sätt har mindre negativ påverkan på de goda bakterierna i tarmen, som vi behöver för en god hälsa.

I en studie från 2014 var örtpreparat minst lika effektiva på att behandla SIBO som antibiotika (Rifaximin) (11). Flera olika örtpreparat användes men några av dem var oreganoolja, Pau D'Arco, dragon, citronmeliss, ingefära och berberin.

Kosttillskott?

UltraBalans (utrensande): Ett bra svenskt kosttillskott som innehåller 10 olika antimikrobiella växtpreparat i ett är UltraBalans. Många upplever att den hjälpt mot långvariga magbesvär. Brukar tas i kombination med UltraDextox i 30 dagar som standard.

Probiotika: det finns mycket som talar för att tillskott av probiotika kan ha positiva effekter vid både SIBO och för tarmens hälsa, men fler studier behöver göras (12, 13).

Vitaminer + mineraler: vid SIBO är det är till exempel vanligt med brist på vitamin B12 och järn. Om detta stämmer för dig rekommenderas ofta tillskott för att fylla på.

Avslutande tankar

Att försöka läka SIBO kan vara en utmaning. Man vet fortfarande inte exakt vad som orsaker det eller bästa sättet att behandla det. Men det finns alltid några steg du kan ta på egen hand för att hjälpa din hälsa på traven när det gäller kost, stressnivå, rörelse, sömn och sunda rutiner och vanor.

Jag hoppas att du lärt dig något nytt av den här artikeln som kan vara till hjälp för maghälsan.

 

Annonslänkar på magkliniken.se
Den här webbsidan innehåller annonslänkar, vilket betyder att Anton kan erhålla en provision från svenskhalsokost.se när du köper en produkt via någon av länkarna på sidan. Priset på produkterna är detsamma oavsett men ditt inköp stödjer Anton att skriva och dela mer artiklar kring maghälsa. Tack för ditt stöd!

Om Författaren

Anton Hansson är grundaren av Magkliniken. Sen 2011 har han tagit emot klienter med envisa magbesvär som redan testat det mesta. Hans mål är att samla och dela de bästa metoderna för att balansera krånglande magar. När han inte skriver om maghälsa hittas han förmodligen mediterandes eller tränar.

  • Liv skriver:

    Tack för en mycket infirmationsrik sida. Hoppas många fler hittar den & får samma hjälp som jag fått av den. Keep up the good work 🙂

  • Mirja Tolvanen skriver:

    Hur sHur skall man äta om man är vegan?

  • >